Än en gång träffade vi på Molle, det blev tredje gången idag, och de lekte lite. Molle hade med sin favoritleksak - en laserpekare - som han jagade i all världens fart. Nelson hade ju som vanligt bara ögon för sin hundkompis, men det betyder att han också fick springa av sig rejält. Sedan träffade vi på Zack i deras trädgård vilket var kul, för nu har vi äntligen fått koll på var de bor någonstans.
Det är något med Zack. Något speciellt. Jag är störtkär i den killen. Jag tycker om hundar, alla hundar. Men vissa mer än andra, och att bli upp över öronen förälskad händer inte särskilt ofta. Vissa får liksom en speciell plats i hjärtat, men det är inte så många. Vi har den långhåriga collien Charlie som jag träffade mycket när jag var liten. Det var många år sedan hon dog, men det var nog hon som fick mig att vilja ha en hund från början. Sedan har vi de två korthåriga colliesarna Chiko och Fiia som jag gick ut med många gånger på min fritid. Annars är det Nelson, såklart, Nelsons mamma Siri och en till av uppfödarens hundar vid namn Pia. Och så Zack. Denna underbara kille. Jag tar ibland en liten extra omväg med Nelson för att kolla om Zack är ute. Jag bryr mig bara lite om att det kan verka creepy. Mest bryr jag mig om att få leka lite med honom.