Jag har tänkt på det här. I vårt område finns en hel del brukshundar. Dobermann och rottweiler framförallt, men också någon schäfer. Och varenda en av dem är hanhundsaggressiva. Skall det verkligen vara så? Är det inte något som är fel då? Att det bara accepteras, "han är en rottweiler så han kan inte leka med andra hundar" fick jag förklarat för mig någon gång. Jag kritiserar inte, jag ifrågasätter eftersom jag faktiskt inte vet. Är det inte lite tråkigt att ha en hund som inte kan umgås med andra hundar?
Det är i sådana här tillfällen jag blir extra glad att jag har en corgi. Jag tänker många gånger på hur glad jag är att vi till slut valde en ras som är så passande för oss. Att det blev så himla bra. Vi går förbi många hundar av de raser jag funderade lite extra på, men varje gång inser jag att det inte kunde ha blivit bättre än Nelson.
Det är i sådana här tillfällen jag blir extra glad att jag har en corgi. Jag tänker många gånger på hur glad jag är att vi till slut valde en ras som är så passande för oss. Att det blev så himla bra. Vi går förbi många hundar av de raser jag funderade lite extra på, men varje gång inser jag att det inte kunde ha blivit bättre än Nelson.