Detta. Mitt absoluta favoritväder. Regnet bara öser ner, det är blå himmel runt om oss, och det blåser ingenting så jag kan sitta på altanen under taket och bara andas. Det luktar så gott när det regnar. Och så finns det aldrig någon annan ute, så även om grannen spelar gamla melodifestivalenlåtar på hög volym känner man sig som den sista människan på jorden, vilket är en känsla jag som eremitlärling uppskattar högt. Inte ens Barbados, Roger Pontare eller Afro-Dite kan förstöra detta.