Vi passade på att åka till Öland, då jag fortfarande känner något sorts ansvar över att visa Daniel runt i Sverige. Vi hade en skitdag, som kanske kan synas på minerna på bilderna, vad vet jag, men efter en fem kilometer promenad i trollskogen lättade stämningen lite och kameran åkte ur ryggsäcken.
Därefter åkte vi vidare till Byrums raukar. Otroligt vackert där också, och jag kände mest bara för att här. Här vill jag stanna resten av mitt liv. På de karga klipporna bredvid vattnet. Om man bara kunde bli av med alla turister hade jag kunnat bo där resten av mitt liv, och leva på vatten och bröd.
Töntiga och bilnördiga husse tyckte sedan att det vore en superidé att köra upp bilen på klipporna och ta bilder på den där. Sagt och gjort. Medan jag skämdes ihjäl mig. Det skulle tas bilder på när den stod stilla och på när den körde och husse körde samma sträcka fram och tillbaka för att jag skulle kunna ta några vettiga bilder på bilen i rörelse mot klipporna och havet.. >.<