Igår var vi på valpkurstillfälle nummer två av vad jag tror är åtta. Vi fortsatte med kontaktövningar den här gången och Nelson var massaduktig under omständigheterna - det var galet mycket störningar där vi tränade. Bäst var han på att hålla nosen vid mitt ben när jag backade mellan koner, i princip fot baklänges. Vi tränade också på ögonkontakt under bakåtmarsch, och att "klicka in" namnet. Så länge vi är utomhus tycker jag ändå att kursen är bra, att det är vettiga övningar och hyfsat bra förklarat. Men såfort vi går in för att ha lite teori dör jag inombords.
Jag kan inte ett jota om hundar. Jag har ingen praktisk erfarenhet. Men en del av det hon säger gör mig så frustrerad, för det kan bara inte stämma! Ännu en gång hintade hon om att Nelson är understimulerad. Han är ju från rasgrupp 1, menar hon. Jag vet inte varför hon är så inställd på att jag inte kan aktivera honom nog, han är inte den enda vallhunden på kursen men den enda hon hävdar är understimulerad. Kanske har det att göra med att jag är överviktig, det vore inte första gången någon påpekade att jag inte kunde ha hund bara för att jag inte är smal. Kanske är det för att jag bara är 21, kanske är det för att det är min första hund. Jag vet inte, men det irriterar mig något så infernaliskt. Jag frågade uppfödaren om hon trodde att jag inte aktiverade Nelson nog och hon bara skrattade. Kursledaren hintade faktiskt att Nelson, en 6 månaders Welsh Corgi Cardiganvalp, skulle kräva lika mycket som hennes vuxna Australian Shepherds.
När jag sedan sade att jag är säker på att jag kan aktivera honom nog, jag har planer på att tävla i både det ena och det andra började hon ännu en gång säga att det inte egentligen spelar någon roll om jag tävlar eller inte. Det är inte det som är viktigt. Vilket hon i och för sig har en poäng i, men hon fick det att låta som att det var dåligt att tävla. När en annan kursdeltagare sade att hon skulle tävla i agility var det plötsligt en jättebra id
Jag kan inte ett jota om hundar. Jag har ingen praktisk erfarenhet. Men en del av det hon säger gör mig så frustrerad, för det kan bara inte stämma! Ännu en gång hintade hon om att Nelson är understimulerad. Han är ju från rasgrupp 1, menar hon. Jag vet inte varför hon är så inställd på att jag inte kan aktivera honom nog, han är inte den enda vallhunden på kursen men den enda hon hävdar är understimulerad. Kanske har det att göra med att jag är överviktig, det vore inte första gången någon påpekade att jag inte kunde ha hund bara för att jag inte är smal. Kanske är det för att jag bara är 21, kanske är det för att det är min första hund. Jag vet inte, men det irriterar mig något så infernaliskt. Jag frågade uppfödaren om hon trodde att jag inte aktiverade Nelson nog och hon bara skrattade. Kursledaren hintade faktiskt att Nelson, en 6 månaders Welsh Corgi Cardiganvalp, skulle kräva lika mycket som hennes vuxna Australian Shepherds.
När jag sedan sade att jag är säker på att jag kan aktivera honom nog, jag har planer på att tävla i både det ena och det andra började hon ännu en gång säga att det inte egentligen spelar någon roll om jag tävlar eller inte. Det är inte det som är viktigt. Vilket hon i och för sig har en poäng i, men hon fick det att låta som att det var dåligt att tävla. När en annan kursdeltagare sade att hon skulle tävla i agility var det plötsligt en jättebra id