Det finns ju redan en liten presentation av mig själv här på sajten, men jag kan kanske göra det lite mer ingående och djurrelaterat.
Jag heter Lovisa. Jag är 21 år gammal och bor i norra Lund tillsammans med min sambo där jag trivs himla bra. Jag har länge haft det tufft mentalt och är just nu sjukskriven pga min psykiska (o)hälsa. Min största hobby är djuren, men annars är jag väldigt glad för att spela spel i nästan alla former. Jag är också rätt kreativ och skapar allt, men är inte duktig på något speciellt. Jag testar på det mesta, men tröttnar innan jag hinner bli duktig på det. Jag hakar ofta upp mig på konstiga saker och tröttnar lätt på vanliga. Jag ses nog ofta av andra som lite konstig och egen, vilket egentligen bara är ett snällt sätt att säga att folk inte har varit så snälla mot mig alla gånger.
Jag har alltid älskat djur och har tjatat om hund hur länge som helst enligt min mor. När alla andra barnen drömde om att bli delfintränare eller astronaut ville jag bli veterinär. Hundar, katter och råttor, djur jag kallar "kontaktbara", är favoritdjuren, men jag hade mycket gärna ägt möss, grisar och får också. Djur har en tendens att tycka om mig för det mesta och jag har en tendens att offra mig själv för deras skull. Vill de sova mitt på sängen, ja, då får de sova där och jag får trycka in mig på kanten och hoppas att jag inte ramlar ur. Jag är mycket hellre i sällskap av djur än av människor och känner stark samhörighet med dem. Ett hem utan djur är bara ett hus. Typ.
Jag heter Lovisa. Jag är 21 år gammal och bor i norra Lund tillsammans med min sambo där jag trivs himla bra. Jag har länge haft det tufft mentalt och är just nu sjukskriven pga min psykiska (o)hälsa. Min största hobby är djuren, men annars är jag väldigt glad för att spela spel i nästan alla former. Jag är också rätt kreativ och skapar allt, men är inte duktig på något speciellt. Jag testar på det mesta, men tröttnar innan jag hinner bli duktig på det. Jag hakar ofta upp mig på konstiga saker och tröttnar lätt på vanliga. Jag ses nog ofta av andra som lite konstig och egen, vilket egentligen bara är ett snällt sätt att säga att folk inte har varit så snälla mot mig alla gånger.
Jag har alltid älskat djur och har tjatat om hund hur länge som helst enligt min mor. När alla andra barnen drömde om att bli delfintränare eller astronaut ville jag bli veterinär. Hundar, katter och råttor, djur jag kallar "kontaktbara", är favoritdjuren, men jag hade mycket gärna ägt möss, grisar och får också. Djur har en tendens att tycka om mig för det mesta och jag har en tendens att offra mig själv för deras skull. Vill de sova mitt på sängen, ja, då får de sova där och jag får trycka in mig på kanten och hoppas att jag inte ramlar ur. Jag är mycket hellre i sällskap av djur än av människor och känner stark samhörighet med dem. Ett hem utan djur är bara ett hus. Typ.