Vi hoppade lite. Jag vet att man inte borde när han är så ung, men vi hade hindrena på 10 cm höjd och hoppade inte så många gånger. Mest övade vi på balanshindret, och Nelson gick över utan att tveka. När vi gått över fyra gånger gick han jättesäkert. Vi försökte då oss på A-hindret, och efter mycket lockande, pockande, övertalande och överprövande kom han näästan hela vägen upp - och sprang sedan samma håll ner igen. Men det är ändå imponerande för att vara första gången!
Han hade verkligen jättekul, och det hade vi också. Nu ligger hela familjen utslagen i sängen, för 4 km + agilitylek är ändå rätt tröttsamt. Imorgon blir det spårträning hos uppfödaren, men innan dess behöver vi vår skönhetssömn.